Bergslångpromenad

Idag vaknade Panda i vanligt läge; inte det läget hon varit 2-3 morgnar/dagar tillbaka på. Efter frukost sov hon och vi åkte iväg ganska tidigt för att möta upp tollarkompisen o hans matte o husse för en promenad uppför ett berg. Hon och tollaren har inte sett varandra på ca 2 veckor nu och jag trodde att hon skulle vara alldeles ivrig, men när jag lyfte ut henne från bilen tittade hon bara åt ett annat håll och verkade nästan bara intresserad av matte o husse istället.

Det blev en riktigt trevligt promenad uppför i skogen men en utkiksplats mitt på. På toppen fanns ytterligare en rastplats där vi satt och drack te och snackade. Panda började bita på en pinne men när jag tog upp henne i famnen blev hon som en degklump o slappnade av direkt, så förstod att hon var ganska trött. Efter turen neråt och lite snack vid bilen såg vi att vi hade varit igång i 3h totalt så inte konstigt att hon var trött.

Hon sov en lång stund hemma, med lite avbrott för tuggpinne, kloklippning och en runda burkbana.

Jag var också trött så när sambon fortfarande var kvar på träningen gick vi upp och la oss. Jag vaknade någon timme senare av att det lät en massa från sambon nere i köket som höll på att packa in saker, och såg att båda hundarna låg vid mig i sängen. Panda var vaken o lystrade neråt. Efter en stund kom sambon upp och då förstod jag att han både hade ropat på oss där nerifrån, och sedan trott att vi var ute så han hade kollat efter oss i garaget o på tomten men inte hittat oss. Hundarna hade alltså inte skällt och inte gått ner för att se vem det var. Gammhunden hör ju nästan inget men Panda måste varit så säker på vem det var att hon lika gärna kunde ligga kvar, annars kan hon ju vara vaktig.

Nu på kvällen har vi varit ute på en kvällspromenad och lite lydnad och bus på ängen. En inkallning, en läggande under gång och stanna var några saker vi körde och sedan en massa bus där hon fick jaga mig. Sedan tog vi en skön lunk hemåt i skogen.

Panda på utkiksplats nr 1:

Jag o trött Panda:

Kvällspromenad: